Landsbygdsnätverket
Ylva Berry är projektledare och arbetar med att främja miljömålet Ett rikt odlingslandskap på Länsstyrelsen i Stockholm. Hon sitter på huk i skogen med en blå täckjacka på sig.

Foto Jacob Ordeberg

Nyfiken på...Ylva Berry

Du är projektledare och arbetar med att främja miljömålet Ett rikt odlingslandskap på Länsstyrelsen i Stockholm. Hur jobbar du för att gynna biologisk mångfald?

– Jag driver ett projekt att rädda den starkt hotade rödlistade arten fältgentiana som växer på ett fåtal platser i länet. Samtidigt gynnas många andra känsliga arter som behöver liknande skötsel och åtgärder för att överleva och trivas. Vi jobbar för att skötseln ska bli ännu bättre och för att igenväxta ängar och naturbetesmarker där arten finns eller funnits ska restaureras.

– Jag har även tagit fram en betesförmedling för Stockholms län som har varit igång sedan extremtorkan 2018. Tjänsten har hjälpt djurägare hitta betesmark till sina djur och markägare att få sina marker betade istället för att de växer igen.

Det värnar den biologiska mångfalden och ger samtidigt djurägarna en trygghet och beredskap inför kommande sommartorkor.

Hur bidrar ditt jobb till att främja hållbarhet?
– Min främsta uppgift är att gynna biologisk mångfald och ofta främjas hållbarhet på köpet. Till exempel ger fler betesdjur på naturbetesmarker ett vackrare landskap och mer mångfald samtidigt som vi blir mer robusta vid extremväder. På sikt har vi inte råd att låta betesdjuren gå mest på åkermark och att låta naturbetesmarkerna växa igen.

Vi behöver bevara denna resurs för matproduktionen även för vår skull!

Det finns fyra typer av ekosystemtjänster; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Kan du ge exempel på olika typer av ekosystemtjänster som du främjar?
– Naturbetesmarkerna är viktiga för alla dessa typer av ekosystemtjänster. De är viktiga både direkt för försörjningen av mjölkprodukter och kött men även indirekt eftersom naturbetesmarkerna gynnar pollinerare som pollinerar viktiga grödor och betesdjurens stallgödsel gödslar fält.

– De är även bra för vattenrening, vattenreglering och kolbindning. Ängar och naturbetesmarker är viktiga för rekreation och välbefinnande i ett område. Självklart är de även viktiga för jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp.

Vad ser du för möjligheter och hinder för Ett rikt odlingslandskap
framöver?
– Miljöersättningarna ger fler personer möjligheten att sköta större ängs- och betesmarker vilket är avgörande för den biologiska mångfalden som är beroende av dessa marker.

Ett problem att lösa är att många marker med höga hävdgynnade värden redan har växt igen och är i akut behov av restaurering.

– Det är oerhört viktigt att vi har ett pålitligt och kontinuerligt stöd för restaurering som är utformat så att det går att använda på alla platser med höga hävdgynnade värden, även då igenväxningen har pågått länge. Platser som kräver många års restaurering behöver inkluderas för att vi till exempel ska kunna rädda värdefulla ekmiljöer eller ge fröbanken en chans på platser som har varit övergivna länge. Då kan vi även motverka artförlust på grund av att värdefulla miljöer fragmenteras och isoleras från varandra.

I detta inslag från TV4länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster berättar Ylva Berry om arbetet med att rädda fältgentianan.

Publicerades

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU