Landsbygdsnätverket
Efter 18 månaders intensiv arbete diplomieras de första BID-kommunerna i Sverige 2017. Foto: Svenska Stadskärnor

Efter 18 månaders intensiv arbete diplomieras de första BID-kommunerna i Sverige 2017. Foto: Svenska Stadskärnor

Tema: Smart Villages

Succémetod ska utveckla svenska landsbygder

Med hjälp av samverkansmodellen BID har flera svenska stadskärnor fått nytt liv. Nu ska succékonceptet anpassas till mer renodlad landsbygdsutveckling i ett kommande projekt i Dalarna och Värmland.

Jakob Ebner, Länsstyrelsen Dalarna.

Jakob Ebner. Foto: Länsstyrelsen Dalarna

Christina Wikström. Foto: Privat.

Christina Wikström. Foto: Privat.

BID står för Business Improvement District och handlar i korthet om att offentliga och privata aktörer samverkar – organisatoriskt och finansiellt – för att utveckla fysiska miljöer och skapa liv i ett avgränsat geografiskt område.

Under två år har länsstyrelserna i Dalarna och Värmland tillsammans med organisationen Svenska Stadskärnor tagit fram en svensk variant av den internationella modellen. Fem kommuner har testat modellen och sett att den fungerar. Nu ska arbetet tas till nästa nivå.

Attraktiva platser

– I grunden handlar det om att skapa platser som är attraktiva, där folk vill bo och verka och som kan ge intäkter till näringslivet på orten. Vi har testat modellen i lite större tätorter och haft stor framgång och nu vill vi använda en variant av samma upplägg på landsbygden, säger Jakob Ebner, Länsstyrelsen Dalarna.

Han leder ett projekt inom EU:s samarbetsprogram Interreg som väntas få klartecken inom kort. I projektet, som ska pågå i tre år, ingår tio småorter i Sverige och åtta i Norge.
– Den stora utmaningen med att skapa en hållbar och fungerande BID-modell på landsbygden är att lösa finansieringen. I större tätorter finns oftast fastighetsägare med större ekonomiska muskler som kanske saknas på landsbygden. Så här handlar det om att hitta aktörer som kan bidra även ekonomiskt, och göra dem delaktiga i processen så tidigt som möjligt, säger Jakob Ebner.

Just finansieringsdelen skiljer sig åt i den svenska modellen och i flertalet av de internationella förlagorna. I exempelvis England och USA finns det lagstiftning som ålägger bland annat fastighetsägare att avsätta en viss årlig summa för BID-åtgärder.

Hoppas på nationell spridning

– Motsvarande lagstiftning har vi inte i Sverige och jag tror inte heller att vi är mogna för det. Först och främst måste vi få en acceptans för metoden och här tror jag att det kommande projektet är jätteviktigt. Med ytterligare tio goda exempel kommer vi ha ett tillräckligt stort underlag för att kunna sprida metoden nationellt, säger Christina Wikström, landsbygdsstrateg på Länsstyrelsen Värmland.

BID-modellen utvecklades ursprungligen i Kanada har sedan spridit sig. Idag finns tusentals BID-organisationer som arbetar med att åtgärda otrygga och otrevliga miljöer över hela världen, berättar Camilla E Andersson, handläggare på Länsstyrelsen Värmland:

– Jag har nog aldrig tidigare stött på en modell som är så enkel och som samtidigt ger så fantastiska resultat. Jag tror att nyckeln är att BID har verktygen för att koppla ihop de olika aktörerna, samordna deras insatser och samtidigt koppla arbetet till finansieringen. BID gör att man kan organisera och finansiera det alla behöver, men ingen kan åstadkomma på egen hand.

Text: Jakob Hydén

Vill du veta hur Landsbygdsnätverket jobbar med Smart Villages?

Då hittar mer på sidan Smart Villages

Publicerades 2018-11-01

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU