Landsbygdsnätverket

Örebro läns godaste hållbara recept

I ett projekt i Örebro län deltog 42 kök från sjukhus, skola och äldreomsorg för att utveckla och sprida metoder för hållbara måltider. Resultatet blev bland annat två receptsamlingar.

I Örebro län uppmärksammades de offentliga kökens möjlighet att bidra till en minskad klimatpåverkan från ett oväntat håll. I länets klimat- och energiprogram sattes mål om att kök och verksamheter inom skola, sjukvård och äldreomsorg år 2020 ska ha god kunskap om klimatsmart livsmedelskonsumtion med ökad andel säsongsanpassade och klimatsmarta råvaror från närbelägna gårdar och minskat matsvinn.

Målet blev startskottet för ett projekt med regionen som ägare för att utveckla, testa, utvärdera och sprida metoder för hållbar måltidsplanering i kommun och region. Projektet genomfördes i två omgångar mellan 2013 och 2016 och totalt deltog 42 kök från sjukhus, skola och äldreomsorg.

De deltagande verksamheterna träffades vid fem tillfällen och vid varje tillfälle var en verksamhet värd för träffen.

– Det var bra, då fick verksamheten bjuda på det de var stolta över, säger Marie Nybäck, folkhälsostrateg som var projektledare för projektet.

Föreläsningar varvades med studiebesök hos producenter och kollegiala utbyten mellan de olika köken. Mellan varje träff fick deltagarna hemläxor att utföra i sina egna kök. Det handlade om alltifrån att mäta sitt matsvinn till att utveckla hållbara recept. Recepten som alltså kom från köken och var exempel på deras bästa vegetariska eller hållbara rätter samlades i två receptsamlingar. De finns att laddas hem nedan.

Studiebesök hos producent.

Några andra framgångsfaktorer för mer klimatsmart mat som fångades upp under projektet var att ”berika” kötträtterna med grönsaker, att presentera de vegetariska rätterna med lika målande och beskrivande ord som de traditionella, och att servera de vegetariska alternativen först i linjen.

– Vi serverar 13 miljoner måltider i regionen årligen. Om vi gör en liten förändring kan det bli ändå bli en stor skillnad, säger Marie.

Marie berättar att verksamheterna inte fick några extra pengar för att arbeta med ökad andel ekologiskt eller mer klimatsmarta råvaror. Istället blev det en morot för verksamheterna att se över sitt matsvinn för att på så sätt spara på resurser som kunde användas till inköp.

– Vi såg att i de verksamheter där kostcheferna var knutna till projektet och också deltog i utbildningarna, där kom frågorna att genomsyra verksamheterna på ett annat sätt och genomslaget blev större, berättar Marie.

Något som blev väldigt uppskattat var de kollegiala utbyten som en del av deltagarna, med stöd från sina kostchefer, fick möjlighet att göra. Inspiration kunde hämtas från verksamheter som såg väldigt olika ut den egna.

Marie har arbetat med folkhälso- och miljöfrågor i många år. Ett av hennes råd är att uppvakta andra enheter inom landsting och region som arbetar med klimatfrågan än de som man kanske vanligtvis samarbetar med.

– Det kan ge upphov till nya samarbeten och kanske även ett annat finansiellt stöd. Det är viktigt med stimulansmedel för att kunna lyfta sig ytterligare en nivå, säger Marie.

Projektet har följts och utvärderats av forskaren Johanna Björklund från Örebro universitet. Nedan finns länkar till rapporten och projektets hemsida.

Publicerades 2018-12-04

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster