Landsbygdsnätverket

Måltiden är en viktig del i den personcentrerade vården

I Region Kronoberg får patienter komponera sin egen måltid utifrån en meny av förrätter, varmrätter och efterrätter. Egna val gör att mer mat hamnar i magen.

I region Kronoberg har måltidsorganisationen kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. De har en hög andel ekologiska råvaror och arbetar aktivt med mer hållbara alternativ som att byta ut delar av färsen i olika rätter mot vegetabiliska proteiner. I personalrestaurangerna arbetar de för att på sikt införa konceptet ”One planet plate” som är Världsnaturfondens guide och märkning för hållbara måltider. Nu är det dags för nästa steg. Nyligen antog regionen ett nytt hållbarhetsprogram som innebär att hälso- och sjukvårdens systematiska arbete med personcentrerad vård även ska inkludera personcentrerade måltider.

Personcentrerad vård handlar om att utgå från patientens berättelse och egna resurser och att göra patienten delaktig i sin vård utan att man som hälso- och sjukvårdspersonal frångår sitt ansvar. Ingen nyhet inom vården men att även inkludera måltiden i det personcentrerade perspektivet är inte lika utvecklat.

– Vi har generellt sett bra mat och bra utbud på maten på sjukhusen i Sverige. Men som patient får man inte alltid vara delaktig och ta del av hela utbudet. Vissa delar kan vara avsedda endast för personer med särskilda svårigheter även om andra också skulle må bra av de alternativen, berättar Susann Ask, dietist och verksamhetsutvecklare på Region Kronoberg.

På Ljungby lasarett var ortopedavdelningen på väg in i en förändringsfas och intresserade av att även testa att väva in måltiden i den personcentrerade vården. Det blev utgångspunkten för ett implementerings- och utvecklingsprojekt kring konceptet personcentrerade måltider i Region Kronoberg.

– Det är egentligen inga konstiga saker som vi gjort. Vi i kostorganisationen ändrade strukturen för beställning av måltider och bytte namn från kosttyp på rätterna till förrätt, varmrätt och dessert samt synliggjorde alla alternativ för alla patienter, säger Susann.

I dag erbjuds patienterna på avdelningen fem olika kalla förrätter. Det kan vara en bit paj, slät soppa, wrap eller snitt. Den mest populära förrätten är ägghalvor med topping. Vilket är positivt då de har en hög proteinhalt och är extra bra för nyopererade patienter som har ett extra stort behov av protein för att minska risken för komplikationer och försämrad sårläkning. Bland varmrätterna finns det varje dag fyra val varav en alltid är en soppa och det finns alltid minst en vegetarisk rätt. På dessertmenyn finns det sju olika alternativ för att passa olika patienters näringsbehov, förmåga att tugga, svälja, aptit och smak. Patienterna får se hela menyn och utifrån hur man mår och behov kan de exempelvis välja tre förrätter och en efterrätt. Här är vårdpersonalens kunskap om nutrition och näringsbehov för det specifika vårdtillfället värdefullt för att guida patienten.

Susann Ask, verksamhetsutvecklare Region Kronoberg

– Det är inte så att alla nödvändigtvis väljer en trerätters måltid. Det vi däremot har sett är att patienterna äter upp mer av maten när de får vara delaktiga, berättar Susann.

På ortopedavdelningen användes sedan tidigare kantinservering. I förändringsarbetet gjordes rutinerna för serveringen om. Istället för att som tidigare gå runt på avdelningen med vagnen ställdes den i avdelningsköket. De kalla rätterna ställdes på kylplattor. Vårdpersonalen fick också stöd av kostorganisationens personal att arbeta fram rutiner för uppläggning och servering.

– Nu flyter det på bra och de har valt att fortsätta med de nya rutinerna även efter att projektet avslutats. De har sett att de sparar tid, att matsvinnet minskar och att patienternas delaktighet har gjort att det är mer mat som hamnar i magen, berättar Susann.

För ett par år sedan gjordes en undersökning i Region Kronoberg och Region Jönköping kring vad patienter upplever är viktigt när det gäller måltider på sjukhus. Undersökningen visade bland annat att patienterna önskar att vårdpersonalen har kunskap om vilken mat som är bra för dem. Mat och måltider under vårdtiden är betydelsefullt för patientens välbefinnande men har också en viktig roll i den medicinska behandlingen samt för att förebygga komplikationer och ohälsa och att lindra olika symptom. Det bygger på att vårdpersonalen också har fått utbildning i nutrition och att system för uppföljning av nutritionsbehov finns och fungerar.

Maten som patienterna får under perioden som de vårdas på sjukhus kan också fungera som ett pedagogiskt stöd för att främja egenvården.

– Om man fått mat som är anpassad efter ens tillstånd - exempelvis diabetes, sväljsvårigheter, njursjukdom eller ökat proteinbehov - kan de ge inspiration och vara vägledande till andra matval även när man kommer hem, säger Susann Ask.

Mer information

Personcentrerad vårdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (skrift utgiven av Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas riksförbund)

One planet platelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en guide och en märkning av måltider som gynnar klimatet, den biologiska mångfalden och hälsan. Konceptet är framtaget av Världsnaturfonden WWF.

Livsmedelsverket håller på att revidera råden för måltider på sjukhus och de nya råden kommer under 2020. Arbetet kan följas på Måltidsbloggenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Kontakt

Susann Ask, dietist och verksamhetsutvecklare Region Kronoberg
susann.ask@kronoberg.se
0767-25 96 95

Senast uppdaterad 2019-08-26

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster